budapest i början på april

 
Vi måste ju börja resandet från rätt håll, och det börjar inte på Bali för vi hann ju besöka Ungern strax innan. Från ett vintrigt Kiruna till ett vårigt Budapest i början på april helt enkelt.
 
Vi landade på eftermiddagen och var självklart VRÅLhungriga. Som tur var hittade vi goda burgare (livets mat) precis brevid hotellet.
Denhär semestern var vi lite mer uppstyrda än i Prag, kollade kartan och fnulade på saker vi ville göra. Märkte ut lite resturanger och sådär, men mest promenerade vi (som vanligt) mest runt - tills fötterna inte längre ville.
Efter att ha ätit skulle vi ta en powernap och sedan gå ut och ta en öl men vips så var det helt plötsligt morgon... En morgon som började med champagnefrukost på New York Café! 
Lagomt vackert serveringsrum för buffén.
Behöver jag säga att vi satt kvar ett tag?
Inte bara bygnadernas insida var vackra.
Dit upp på toppen styrde vi våra steg!
Han var fin förstås.
Tusen steg, uppförsbackar, svettdroppar och pussar senare...
... kunde vi titta ut över dethär.
Och dethär!
Mest spanade jag in denhär.
På väg tillbaka till hotellet för en välförtjänt dusch stoppade vi i saluhallen. Jag ÄLSKAR saluhallar/matmarknader. Önskar så att jag bodde nära en sådan, skulle ruinera mig på goda korvar, ostar och frukter.
Det fick bli en falafel. Söligt, fettigt och fantastiskt!
Kväll = mer mat. Lyckades varje middag beställa in konstiga efterrätter efter att ha trott mig förstå ordens innebörd. Men nej. Robert hade ju turen att få en brinnande efterrätt! Dock var maten 1000 gånger bättre än ifjol då vi var i Prag, vi åt riktigt gott både frukost, lunch, middag hela resan vilket var skitkul eftersom det är det vi helst gör. Äter och dricker gott!
Elsa Billgren hade precis varit i staden så vi kikade lite efter bra tips, detta var ett sådant. Goa Mama, där vi åt frukost. Mer en kul för ögat, än för smaklökarna men väl värt ett besök.
Sista heldagen var blåsig, så det var jeansställ på för oss båda. Vi hade bestämt oss för att besöka ett av stadens gigantiska badhusoch för det skulle jag säga att vädret var perfekt.
Somnade till och med en stund i utomhuspoolen.
Middag och mat på VÄRLDENS godaste restaurang, Pom O´doro. Våra smaklökar var i himlen.
Vi avslutade vår resa på Szimpla kert där vi drack varsinn öl i den fantastiska lokalen, innan vi kröp ner bland hotellakanen en sista gång.

lördagsmorgon

 
det är SÅ fint just nu. Man blir ju nyförälskad i Sverige varje gång man kommer hem. Sen att alla runtom måste va så himla bra är ju inte jobbigt heller......
 
 

hejdå bali


nu ska jag strax boarda första planet hem! domhär veckorna har flugit förbi och jag är galet glad över att ha gjort denhär resan. har träffat så många vettiga personer och upplevt så många fantastiska saker. känns som att jag verkligen tagit vara på tiden och längden på resan har också varit perfekt! jag lämnar bali med ett öeende på läpparna efter en urbra resa, och jag kommer hem till sverige peppad, utvilad, lite brunare och väldigt glad.

sverige är bara 20 timmar bort, syns hemma!

ursäkta röran, vi bygger om





ursäkta röran, vi bygger om


bali verkar vara i ständig ombygnation. ombygnation på ett väldigt osvenskt vis, utan maskiner och säkerhet. skulle vilja se robert sitta i shorts och flipflops med svetsen, eller pappa klättrandes barfota på en ställning gjord av bambupinnar!



varje dag åker vi förbi ett ställe där dom har ett tjugotal stålbalkar på backen. varje dag står det tio man som lite halvhjärtat försöker bända balkarna med bambupinnar. ledsen grabbar, men man flyttar inte grejor som väger tiotals ton med bambu..



det grävs, blandas murbruk i 5litershinkar, bärs och donas överallt. ytterligare en grej som skiljer indonesien så mycket från sverige. det är en helt annan takt, ingen stress (förutom i trafiken där livets alla dumdristigheter och stress ska tas ut). samtidigt som det är otroligt fascinerande och härligt blir jag galen på den extremlugna lunken. jag gillar resultat och effiktivitet och även om jag drar på läpparna när jag ser halva arbetslaget ta sin lunchnap så gör det mig stressad.



munduk 4/5


håhåjaja. ni vet att jag lite skojfriskt nämnde lite magproblem? inget att skämta om haha.... förra gången jag var i indonesien vill jag inte minnas att jag hade några sånahär problem förutom dagen vi skulle åka hem, vilket gjorde att jag nu måste ha varit lite för övermodig och snål på handsprit. vi har ätit på jättebra ställen med jättegod mat men det har helt enkelt sagt krock mellan min mages bakterieflora och indonesiens bakterieflora!

tanken var ju att jag skulle pka upp till lovina efter tre dagar i ubud, men det blev en extra dag. på lördagsmorgonen mådde jag dock inte alls bra efter en dag/natt med feber och toalettbesök. min fantastiska extrafamilj här nere erbjöd sig då att ta mig med som en extra passagerare till deras nästa mål, munduk. tack och bock, evigt tacksam, ja tack, så packade jag ihop mina saker och följde med dom istället. eftersom vi skulle stanna och kolla på världskända unesco-risfält blev det en resa på ungefär 5,5 timmar. på skumpiga småvägar. med feber. med illamående. men jag överlevde!!! vilket ju är bra. även om jag inte såg några risfält eftersom jag låg kvar i bilen och sov. kate har dock lovat att skicka bilderna, så jag kan säga att jag var där!

idag har jag inte orkat göra så mycket mer än tagit lite bilder på den FANTASTISKA utsikten och legat i sängen. kate och hennes pappa har gjort en hel del roliga grejer idag så det var lite synd att missa, dock känns det ändå skönt att bara fått vila och dricka vatten. känns som att det är omöjligt att sluta vara törstig! drack tillome en resorb förut, och det är det absolut värsta jag vet!! har inte spytt under domhär dagarna men när jag drack resorben va det ändå nära!



imorgon åker jag vidare till changgu där jag ska lära mig surfa i två veckor. att lära mig förväntar jag mig nog inte men åtminstone testa på! denhär första veckan har gått fort och jag har lärt mig en hel del om mig själv. vissa kvällar har varit jättejobbiga, speciellt när wifiet inte har funkat på kvällarna. lite gråt och ledsna sms till robert och mamma men jag har ändå kunnat somna lugn och trygg varenda natt. efter att ha gjort denhär bilresan och varit sjuk känner jag att jag kan ta saker mer som dom kommer på resan, förhoppningsvis hemma också. man klarar faktiskt allt, det gör man.




ubud 2/5


nu börjar jag känna av att jag är i asien. magen är inte vad den brukar vara, om man säger så... dock ätit mycket sjuukt god mat! ätit middag med kate och hennes familj varje kväll och det finns riktigt bra ställen med riktigt bra mat här!

stannar i ubud en extra natt, känns tryggt och skönt att vara här så kände att jag likväl kunde stanna tills även familjen ska åka åt annat håll. är så himla himla tacksam och glad att jag hittat dom, det hade nog varit några väldigt jobbiga dagar här annars. nu har jag fått lite tid att vänja mig vid landet och livet utan att behöva vara allt för orolig. men orolig är man såklart ändå! ibland slår det mig bara att Shit!!! jag är ensam här och det är en resa på 1,5 dygn för att komma hem.

blir min femte natt här inatt, nu är klockan halv 3 och imorgon åker jag som sagt till lovina som ligger på den norra delen av ön. på måndag åkef jag ner till changgu där jag ska spendera dom resterande två veckorna på surfcampet. ska bli skönt att få prata svenska, har börjat tänka på engelska efter att ha pratat engelska så mycket med kate. gör det av någon anledning, var samma sak i början på icehotel..



shoppat lite idag. blev dock inget av alla snoppkonstverk som finns. dom är ööverallt?! kapsylöppnare med formen snopp är omåttligt populärt butiksinnehåll.



just nu ligger jag vid poolen (såå värt att betala lite mer för denna livegs källa). dom håller på att ötöka dess storlek och gräver alltså allt detta för hand. kan ni ens tänka er en svensk göra det? haha nä, inte jag heller! så mycket som är annorlunda här, det är någon slags bygnation vid en annan hotellbygnad också och det går inte ens att föreställa sig skillnaden i säkerhet och metod. tyvärr har byggarbetarna beslutat sig för att spela någon slags indonesisk dansbandsmusik vilket ju stör min ro litegrann, precis som att åka bil med morfarn dehär me dansbandandet.

RSS 2.0