fem nätter i maj

Nu längtar vi så mycket att det är jobbigt. Inte mysigt, bara jäkla jobbigt. I varsinn säng med alldeles för många mil emellan. Men snart är det äntligen söndag. Därefter följer sexton dagar under samma täcke, alldeles för varmt och fantastiskt!

träsko

Är så himla sugen på ett par clogs nu till sommaren, tycker det är skitfint! Helst hade jag vela ha ett par Swedish Hasbeens, men då prislappen ligger på runt 1600 får jag nog tänka om. 
 
bild: emmas vintage

freddies of pinewood

Hejhej! Här är jag och mina nya jeans. Helt jävla perfekta, älskar dom! Köpt dom på sivletto.com för 799 kronor.
 

innan om livet

Innan ni läser nästa inlägg! Tänk "deppig" som fundersam/orolig, inte som manodepressiv och livshatande. Tänk "ångest" som tankar som hela tiden återkommer och som kan vara svåra att reda ut. Även om senaste året skapat många kniviga tankar så har det också lärt mig så himla mycket, känner att jag utvecklas i varje situation jag befinner mig i. Hela tiden känner jag att jag får mer och mer balans och lär mig så mycket om mig själv. Jag går absolut inte omkring och är olycklig, snarare tvärt om, bara det att jag tänker jäkligt mycket. 
 
Jag delar med mig för att jag vet att många i min närhet känner och tänker i liknande banor. Och att ännu fler snart kommer möta sina tankespöken i och med studenten. Och för att det inte finns något fult i att vara orolig och undrande!
 
(Inlägget jag vill lägga fokus på finner du alltså UNDER detta inlägg)
 

om livet

Årsjubileet för studenten börjar närma sig. Har med bloggens hjälp bläddrat mig igenom det senaste året, och även om jag ibland tycker att jag bara står och stampar på samma fläck måste jag ändå erkänna att så inte är fallet.
 
Jag tänker inte prata om hur jag grät och krypte ihop på insidan dendär dagen vi vaknade i glasblåsaren, drack pommac istället för champagne och sedan sprang ut på trappan sex timmar senare. Det har jag pratat om förut. Jag tänker prata om vad som hänt sedan dess.
 
 
Från den dagen (och egentligen långt innan dess), den 7 juni 2012, har jag från och till haft ångest över vad jag gör och vad jag ska göra i framtiden. När jag kliver på en ny utmaning har jag svårt att känna mig helt tillfredsställd med det, och tänker hela tiden på vad jag ska göra sen, efter jag är klar med det jag gör för stunden. När jag flyttat hem från Sandö och börjat jobba på ICA för tredje sommaren i rad satt jag på nätterna och sökte jobb, funderade och skrev personliga brev för brinnande livet. Sommaren gick, jag jobbade mycket och när det blev höst fick jag fortsätta jobba nästan lika mycket. Jag fortsatte söka alla jobb jag kom över, samtidigt som ångesten började komma i tätare intervall.
 
Jag visste ju att jag inte skulle stå ut en vinter hemma.
 
Och så vände det. I början av september blev jag kallad till en intervju i Örebro för ett jobb för Skistar i Sälen. Min första arbetsintervju. Jag tog tåget från Stockholm på morgonen, klädd i jeansskjorta och Nikes, svinnervös och förväntansfull. När jag klev ut från intervjun tillät jag inte riktigt mig själv att tänka tanken jag egentligen kände, att fan vad bra det gick. Jag åkte hem och jobbade ett par veckor, till den 2 oktober. Minns hur jag står och packar varor när telefonen ringer, "okänt nummer", förstod direkt vilka det var och smet ut på baksidan. När jag kom in på lagret igen hade jag hunnit med att gråta, hoppa upp och ner och tackat ja till ett jobb i en Skistarshop i Sälen. När jag torkat tårarna och smält det hela lite ringde det igen, denna gång från ett Kirunanummer.
 
När jag gick hem den dagen var det med ett jobb och en ny arbetsintervju på fickan.
 
Ni vet ju redan vilket jag valde, att jag spenderat tiden mellan den 22 november och 15 april i Jukkasjärvi där jag jobbat på ICEHOTEL. Att mitt jobbsökande lönade sig, och att jag dessutom kunde välja mellan två jobb, det är jag (jantelagen till trots) väldigt stolt över. Här någon stans kunde jag ändå slappna av lite ett tag och sköt istället på att ta tag i ansökningar till högskola och nya jobb. Vilket i sin tur ju ger ångest när man väl ska börja. 
 
 
Jag kan ärligt säga att jag har svårt med tanken "det löser sig alltid". Jag ger det hela tiden som råd till andra, och försöker intala mig själv detsamma, men det går inte. Det gör ont i mig att vänta ut, ge saker tid; jag vill veta och jag vill veta nu. Jag har inte ens börjat jobbet jag kämpat mig till i sommar, och ändå tänker jag nästan uteslutande på hösten. Vad fan ska jag göra till hösten?
 
Skulle vilja säga att det inte är så att jag hela tiden går omkring och deppar över att jag inte vet, men lite så är det nog ändå. Att det kommer tillbaka i tankarna om och om igen, dag ut och dag in. Ibland mer, ibland mindre, men det gör sig alltid påminnt. Och det får mig att känna mig dålig, att inte kunna svara när någon frågar, utan bli tvungen att svara "jag vet inte" eller "nej jag har inga planer för hösten just nu". Jag vill vara en framgångsmaskin som hela tiden är uppbokad på roliga och häftiga grejer. Balla jobb, långa resor, spännande utbildningar. Speciellt nu när jag är hemma, allting stannar upp och jag tror att alla tittar på mig och tänker "jaha, och hon som hade så stora drömmar, vad blev det av dom?". Fast jag bara är här för någon månad. Fast jag inte ens fyllt 20.
 
 
Vad jag vill säga med detta inlägg, både till mig själv och andra, är att det inte är så jävla viktigt att ha en utstakad, framgångsrik plan att följa till punkt och pricka. Att det är bra att stanna upp ibland och tänka. Att det, trots att det aldrig känns så, löser sig. Och att den lösningen som dyker upp bland allt det eländiga tänkandet faktiskt kan va den lösning som tar en till exakt det ställe man ville, fast inte hade en aning om det. 

prag del IIII

Sista morgonen hade vi bestämt skulle bli rätt tidig eftersom vi ville ta vara på sista timmarna i staden. Vårt plan lyfte inte förrns 17.35 så det fanns ändå gott om tid att utforska "våran" sida av bron, vilket vi båda var småsura över att vi inte gjort tidigare. Men när klockan började närma sig 2-3, vi hade ätit vår sista tjeckiska lunch och sett oss mätta på bygnader kändes det rätt skönt att åka hem. 
 
Jag kan aboslut rekommendera er alla att åka till Prag någon gång! Det är obeskrivligt vackert och perfekt om man vill komma bort, se något annat och bara må gott några dagar. När vi kom dit på måndagskvällen trodde jag att fyra dagar skulle bli för kort, men det kändes verkligen perfekt. Mat, dryck osv är jättebilligt, speciellt ölen. Även om vi mest åt/drack på turistiga ställen var priserna inte ens en bråkdel av Sveriges. Shopping var inget jag gick in för, men även där var priserna generellt lägre än i Sverige. Det som var negativt var nog maten, för även om den var billig var den inte särskilt god. Lite som svensk husmanskost man tagit bort all färg och näring ifrån; mycket pommes, fläsk och inte så smakrik. Men står man ut med fyra dagar utan toppmat - åk dit!! Skit i att äta - drick bara öl och gå omkring!
 
 
Vi fortsatte "gå i uppförsbacke"spåret med att knata upp till en byggnad vi sett från slottet dagen innan. Även  här gröna, lummiga parker med sevärdheter och restauranger på toppen. 
Där vi slukade fanta och cola med utsikt över Prag. Till vänster ser man slottet också.
En sista lunch. Åt lax och det var faktiskt det godaste på hela resan! Robert hade käkat det på ett annat ställe dagen innan och instämde med den saken. Satsa på lax alltså!

prag del III

Eftersom vi gått rätt mycket dagen innan var det två rätt möra figurer som krånglade sig upp från lakanen på onsdagsmorgonen. Vi drog oss i alla fall lite, samtidigt som man inte vill sova bort allt för mycket av semestern. Vila får man göra någon annan gång! Även denna dag gick vi över Karlsbron för att strosa runt, och kanske shoppa lite. Hade dock klätt oss alldeles för varmt och att shoppa/prova/tänka då är inget för mig, så det blev mest stadsstrosande.
 
Efter några timmar gick vi till hotellet för att byta om till shorts så vi kunde njuta av tillvaron utan att behöva bada i svett. När vi tidigare spanat på ett glasställe inte allt för långt bort från hotellet gick vi dit och plockade ihop en glass på tre kulor vardera, något som va väldigt exotiskt (alla andra valde bara en - hallå?!?!). Våra strutar tog vi sedan med oss till en park ovanför hotellområdet, en park som vi inte tänkt så mycekt på och mest trott var en gräsplätt. Men icke! Ju längre upp vi kom, desto större blev det. Efter branta, slingriga uppförsbackar befann vi oss helt plötsligt i ett område med restauranger med utsikt över hela Prag. Vi var redan proppmätta så vi fortsatte klättringen och det fanns fortfarande mycket att upptäcka, vi hamnade i något borgliknande område med ännu mer uteserveringar, parker i parken och fina byggnader. Solen gassade och där stannade vi ett bra tag innan vi klättrade ner igen.
 
På kvällen hade vi bestämt oss för att utforska "våran" sida av bron lite bättre, stadskärnan kändes klar får vår del. Efter middag och röpang började vi gå mot en enorm byggnad vi sett tidigare i veckan, utan att veta vad det varit. Efter många gatukorsningar, fantastiska hus och charmiga gränder kom vi till en lååång trappa som tog oss upp till bygget vi spanat ut, som visade sig vara Prags slott. Den absolut mäktigaste byggnaden jag någonsin sett! Vi gick och bokstavligt talat gapade. Helt jäkla omöjligt att fånga med kamera också, eller med min lilla kompaktkamera i alla fall.
 
Uppåt, uppåt, uppåt. Prag består av oädligt många uppförsbackar och stentrappor.
Ganska rakt ovanför där vi bodde.
Sjukt ful bild från Prags slott. Googlade en bild till er istället.
Mer rättvist.

prag del II

Morgon och dags att snöra på sig skorna igen. Vi bodde på ett hotell som jag faktiskt inte kan komma ihåg namnet på, men som i alla fall va fräscht och alldeles lagom. Och med tanke på priset, väldigt prisvärt! För tre nätter i dubbelrum betalade vi ungefär 1500 svenska. Det låg på den lite lugnare sidan av Karlsbron, vilket passade oss perfekt, även om det fortfarande var mycket turister.
 
Vi började vår tisdag med att promenera in till själva stadskärnan. Ingen av oss var särskilt pålästa på varken staden eller sevärdheterna (speciellt inte var de låg), och det tyckte jag va riktigt skönt! Vi behövde på så vis inte använda kartan så mycket, utan tog oss istället runt och bara tittade på alla vackra hus. Och de turistmål som "kom ivägen" var bara en bonus, även om jag uppskattade de fina husen mer än till exempel det jättekända Astrologiska klocktornet.
 
När vi blev trötta och hungriga var det bara att hugga första bästa uteservering. För uteserveringsväder var det verkligen! Tisdagen var lite kallare än onsdag och torsdag då vi gick med shorts, men absolut öldrickarvänligt i tshirt. 
 
Efter "förmiddagspasset" och många kilometer i benen stupade vi i säng för en powernap på hotellet, för att orka middag och ännu mer promenader på kvällen. Så såg våra dagar ut; upp på morgonen - promenera, äta, dricka - sova - promenera, äta, dricka - sova.
 
Det var helt omöjligt att fånga allt det vackra på bild, därför gav jag också upp ganska snabbt och det blev inte så många bilder. Men det blommade i alla fall, det luktade syrén i varenda grönområde och ibland var jag tvungen att göra små glädjeskutt. Vår och någon att hålla hand med, kan det bli finare?
Torg och mycket turister. Prag är en väldigt ren stad, mycket renare än till exempel Stockholm! Med utsikt av detta och det Astronomiska klocktornet åt vi vår första lunch.
Klocktornet ja! Folk var helgalna över denna klocka, visst är den fin och sådär men till skillnad från resten av människorna på torget var vi inte jättepeppade och sprang fram när kockan började närma sig heltimme. Självklart stannade vi för att titta men det var väldigt lite action.
Annan stor turistgrej, Karlsbron. Gör sig absolut bäst på måndagskvällar när det glesnat med folk! Vi bodde alltså på den "högra" sidan av bron.
John Lennon wall. Precis innan fanns det ett staket med lås ni vet? Som man hänger dit för att visa att man är för alltid? Klassiskt fint.
Samma park vi gått igenom kvällen innan. Åh, känner fortfarande lukten!
På väg ut för middag. Här är längs efter gatan vi bodde, min favoritvy. Kyrkan som tornar upp sig och en av de fina spårvagnarna framför. Och killen förstås!
Kvällsdrink och efterrätt innan vi stupade i säng.

prag del I

Tjeckien var det ja. På måndagen mötte jag upp Robert som kom med flyget från Sundsvall ute på Arlanda, vårt vidare flyg till Prag skulle inte gå förrns vid två så vi hade gott om tid att äta, växla pengar, checka in osv. Vilket ju är bra för min nojiga natur. Efter en första semesteröl och en flygtur landade vi i Prag där vi installerade oss på hotellet och gav oss ut på vår första vandring för att hitta käk.
 
Att hitta mysiga restauranger i Prag är absolut inte svårt, finns nog ingen omysig ens så det är egentligen bara att välja. Däremot är själva maten ingen höjdare, tänk er svensk husman man tagit bort all färg ifrån. Mycket konstiga fläskrätter, typ "pork knee" som fanns på varenda ställe. Men om man försökte hålla sig till det minst tjeckiska på menyn funkade det ändå. OCH deras sviktande kunskaper i mat, vägdes upp med fantastiskt öl. Gott billigt öl! Maten var också billig, en måltid inklusive öl, huvudrätt och efterrätt för två gick väl på ungefär 1000 tjeckiska kronor, alltså 350 spänn. 
 
Eftersom vi hade haft ganska hårda helger på varsitt håll beslutade vi ganska snabbt för att gå tillbaka till hotellet för att vila lite inför kommande dagar. På vägen hem gick vi i en park längs efter vattnet, med utsikt över Karlsbron och staden.
 
 

stockholmshelg

Sedan vi pratades vid sist har jag hunnit med en hel del resande och roliga grejer! Började för snart två veckor sedan, nämligen förrförra torsdagen med att åka ner mot Stockkholm. Efter en natt i Gävle forsatte vi mot en solig huvudstad för att på kvällen gå på Bruce Springsteen. Som va så jävla bra!!! Helt sjukt att han fortfarande orkar.
 
Lördag var en shoppingdag, även om jag tycker det är jättesvårt att handla när det är så mycket folk. Det dras och slits i grejorna, det är barnvagnar och annat överallt osv. Helt enkelt inte min grej! Köpte mig lite småsaker och däckade i min säng tidigt på kvällen. När resten av familjen packat in sig i bilen mot Ramsele tog jag tunnelbanan till Elliot där jag skulle spendera natten. Vi hängde ett tag i hans fina lägenhet innan vi åkte mot stan för att träffa Tilde för lunch på Ellies älskade NK.
 
Måndagen får ett helt eget inlägg. För då åkte jag nämligen till Tjeckiens huvudstad Prag för en weekend, fast i början av veckan.
 
Långholmen badade i sol.
Vi promenerade in till Slussen.
Såhär tyckte jag om solen och värmen!
Lite folk på Bruce.
Två meget fine mensker.

RSS 2.0