arholmasommar
Redan i början på augusti börjar "välkommen höst"-statusarna på facebook. Varför? Idag badade jag till exempel, så att hösten kommer redan i augusti tycker jag är helt fel. Har väl kanske att göra med hur man är ledig, men ändå.
Tänkte börja min höst när Roberts semester tar slut. För just nu är jag väl kanske inte i det läget att jag kan kalla min egen ledighet för semester. Skrev in mig på arbetsförmedlingen förr-förra fredagen, så är helt enkelt arbetslös. Själv ser jag det mer som en paus, och det har jag verkligen också. Jag tänker inte med panik på höten/vinter, jag blir inte ledsen när folk frågar och det är så himla skönt.
I helgen skrev jag in mig på ridskolan, i september börjar jag kursen Global Utveckling. Det håller mig sysselsatt ett tag i alla fall!
Det egentliga syftet med dethär inlägget är att visa bilder jag inte visat från Arholmasommaren tidigare. Så, nu gör jag det.
Första helgen på sommaren var midsommarhelgen. Helt galet mycket folk nere ved bryggan, vi fick ledigt en timme för att spana in det traditionella firandet.
På just dessa klippor har jag spenderat åtskilliga timmar, med sällskap och ensam. Med datorn, i bikini, tittandes på solnedgången, läsandes, ja ni fattar.
Ja solnedgångar alltså, vet inte hur många solar jag sett gå ner över Simpnäs.
Bobby hälsade på en helg. Vi paddlade, drack lite öl, grillade och njöt av vädret.
Drack öl på klippor, som sagt.
Grillade på klippor, som sagt.
Tjatar hela tiden om idyllen, men på riktigt. Får som betar, grusvägar, skog, inga bilar, kalvar, havet, lanthandeln osv osv.
Björn fyllde 25.
Skogspromenera.
Totalt hade vi kanske 5 dagar där vi inte såg solen. Fattar ni vädret eller?
Och när det va som sämst väder kom Robert och räddade mig från ligga-inne-tritessen.
Levt på frukost till frukost, lunch, middag. På kvällen ofta något sånthär. Hallon och blåbär har jag ätit som aldrig förr.
Några fina kollegor i väntan på båten till vår avslutningsmiddag.
Avslutningsmiddag på Fejan.
Efter att ha levt på frukost i nästan två månader va denhär köttbiten ungefär det godaste jag ätit.
Jobbgänget, i alla fall en stor del av det.
Ligga på klipporna, dricka äckligt vin och ta vara på sista tiden på ön.
Efter alla soluppgångar var jag såklart också tvungen att se en uppgång!
Sista lediga dagen passade jag att ta en heldag i kajaken. Paddlade runt ön, solade och badade.
Bordshockey på liv och död.
Men tillsist var mina veckor på Arholma slut. En sista dag med Robert innan vi åkte norrut. Jag kan inte säga att jag inte längtat hem som en galning, men jag kan heller inte säga att sommaren inte varit magisk.
Kommentarer
Trackback
