18:15 & 10:27
Jävligt sårbar idag. Klockan är kvart över sex, mörkret börjar lägga sig till rätta och det är någon grad för kallt i rummet. Denhär glädje-bakfyllan jag gått och undrat över, den verkar smyga sig på. Eller så är den bara på besök.
Så skrev jag igår.
Idag. Idag bor samma känsla i mig. Ni vet den känslan när någonting gnager inombords? Gnager, vrider och vill ha uppmärksamhet. Man vet inte riktigt vad det är, det bara finns där. Man gör okomplicerade saker komplicerade. Man krånglar till det i huvudet, även om man bestämt att man inte behöver bestämma allt. Att saker får dröja, att saker kanske rinner ut i sanden, att saker kanske inte gör det. Saker som känns helt rätt och vettiga men ändå ger en känsla av otillfredsställelse.
Så skrev jag igår.
Idag. Idag bor samma känsla i mig. Ni vet den känslan när någonting gnager inombords? Gnager, vrider och vill ha uppmärksamhet. Man vet inte riktigt vad det är, det bara finns där. Man gör okomplicerade saker komplicerade. Man krånglar till det i huvudet, även om man bestämt att man inte behöver bestämma allt. Att saker får dröja, att saker kanske rinner ut i sanden, att saker kanske inte gör det. Saker som känns helt rätt och vettiga men ändå ger en känsla av otillfredsställelse.
Kommentarer
Trackback
