grå november
God morgon hörreni! Onsdag idag, grå och trist precis som alla dagar i november hittills varit. Spanar ut genom köksfönstret och dricker te, förbereder mig för dagen. Lustigt detdär med att vara student. Hela tiden en sorts rastlös känsla i kroppen, samtidigt som pluggstressen hela tiden gör sig påmind. Känner sig duktig när man pluggat fyra timmar på en dag, med en timmes lunch. Saknar att jobba på det viset, då visste man i alla fall att 90% av det man gjorde under sin åtta timmars tänkta arbetsdag var något vettigt. Nu är man glad om man kliver upp innan nio.
Kanske bara är den tristaste månaden om året som spelar in, december blir nog bättre. December ligger ju också närmre tentorna och då tar stressen lite mer plats än rastlösheten!
Ja, jag längtar nog bara till december.
Höstlov
Puuuuuuuuuuuh. Nu är förhoppningsvis mina första 15 hp klarade! Gjorde mina fem snabbaste timmar någonsin igår när jag skrev mattetenta på 10 hp. Matte liksom.. när min miniräknare för 1000 spänn försvann på gymnasiet tänkte jag "vem bryr sig, ska aldrig NÅGONSIN igen öppna en mattebok!!!". Så fel jag hade, nu återstår åtta mattekurser innan jag är färdig lantmätare.
Mitt i allt tentaplugg har vi haft målare i lägenheten, vad som skulle ta en dag tog fyra men nu har vi äntligen vite, fräscha väggar utan hål och fettfläckar! Känns som att vi börjar komma på plats allt mer i Gävle, ett riktigt hem.
Idag fick vi dock lyxen att vakna i vår nya, 160s kontinentalsäng vi köpte i somras, men som inte får plats i lägenheten... Ironin, men njuter extra mycket av att vara i Utanede då! Nu är jag heelt ledig resten av veckan, lyx som heter duga det med!

robert fyller 23 och får frukost och presenter kl 05:00


matbröd
När man har eget kök kan man mjöla ner hur mycket som helst! Mitt surdegsprojekt har gjort att jag inte köpt en endaste lite förpackning med mjukt bröd sedan surdegen började bubbla. Så skönt att veta exakt vad man äter, och det är galet mycket godare än köpebröd också.

Grunden till allt det goda.

Baguetter för ett helt fotbollslag (som tog 4 dagar att äta upp).

Limpa med torkade aprikoser, dadlar och fikon bakade i gjutjärnsgryta.

sambos
Det är inte med frenetisk intensitet jag uppdaterar er med vad som händer mig i livet. Det är mycket (MYCKET) matte, nya vänner, ny stad, nya rutiner som får andra tankar och prioriteringar att susa runt, runt, runt i huvudet. Framförallt är det en sak som tar upp otroligt mycket uppmärksamhet. Nämligen min sambo. Ni hörde rätt, något jag aldrig trodde skulle hända har hänt - Robert och jag har delad brevlåda. Hans kläder hänger i samma garderob som min, vi äter middag tillsammans, gör saker på var sitt håll men somnar tillsammans, vi har en VARDAG! Eller inte riktigt då han kommer jobba i Gällivare ett tag till men det gör ingenting för ingen av oss lever i en resväska hos den andre. Mina 28 kvadrat är nu våra 28 kvadrat. Bådas namn står på ICA-kortet och vi får dela helt vanliga tisdagskvällar med varandra.
Vardag är ett ord jag likställer med ordet lyx. När man träffas var annan/var tredje vecka eller helg måste allt bli perfekt, man vill inte bråka, inte äta mackor till middag, inte somna framför tv:n klockan 7 en lördag. Man vill bara pussas, kramas, äta utemiddagar och dricka drinkar. Nu känns det verkligen som att ett nytt kapitel börjar och det känns så rätt, spännande och utmanande!

inga rasister på våra gator
Tre dagar sedan valet. Senaste veckan har jag gråtit bakom solglasögonen på bussen, över extremt utsatta tiggare framför varenda butiksport, över den ensamma pensionärstanten vid SD:s valstuga som tror att en röst på SD ska göra hennes liv lite mindre ensamt, över facebookinlägg i valdebattens hetta. Sist men inte minst över valresultatet.
Än värre är efterspelet. Hur chockade vi är över Sverigedemokraternas framfart. Det är det enda vi pratar om på skolan, det är det enda jag läser om i min facebookfeed. Varför känner jag mig så chockad? När alla valkompasser pekat åt samma håll - rasisternas håll. Det har på något vis känts som ett skämt, och jag har på något vis trott att när valdagen väl kom skulle vi visa solidaritet. Solidaritet och öppenhet mot människor som helt mot sin vilja fått fly sina hem, sina liv, sin familj. Det är ingen som lämnar Syrien för skojs skull. Det är ingen som lämnar Syrien med siktet inställt på Sverige med mål att suga ut så mycket pengar som möjligt ur vårt skattesystem. Hur kan man ens tro det? Det handlar om liv eller död.
Jag blir mörkrädd när så många människor i min närhet röstar på ett främlingsfientligt parti. Jag blir mörkrädd när samma personer sprider propaganda utan att kunna argumentera för sin sak. Jag blir mörkrädd när dessa personer, som aldrig lämnat vår vackra plätt på jorden, har mage att vägra andra människor ett drägligt liv.
Jag skäms. Helvete vad jag skäms för att komma från landsbygden just nu. Vi som byggt upp planer om att skapa oss ett liv där hemma. Det känns så långt borta nu; 38% av Ramsele skolas sjunde, åttonde och niondeklassare röstade på SD i skolvalet. På gymnasiet i Sollefteå röstade 30% på samma parti. Jag vill inte att mina barn ska växa upp med en sådan framtid. Jag vill inte att mina barns föräldrar ska respektera mig för att jag är vit. Jag vill ge mina barn ett liv där man kan leka med alla, vare sig tjej, kille, finlandssvensk, afrikan eller svensk. Jag vill ge mina barn öppna ögon, jag vill ge mina barn öppna famnar.
Jag pratar om mina framtida barn, som jag trots att så många sagt att "jag vill inte skaffa barn, världen är för hemsk", ändå velat ha. Det vill jag fortfarande, men det känns inte lika kul. För attityden finns överallt. Inte bara i Ramsele, inte bara i Sverige, även i Europa, ja - hela världen. Vart ska vi ens kunna flytta för att få bo på ett ställe där alla är lika mycket värda? Svaret är ingenstans. Lösningen? Jag vet inte. Jag tänker fortsätta ta avstånd. Ifrågasätta. Jag behöver bara en liten paus, vara ledsen och tänka. Sedan börjar en kamp.
Inga rasister på våra gator.
dejthelg

matprat
Jag har ju mitt eget kök nu! Och behöver mycket matlådor så jag har lagat en hel del mat på den korta tid jag varit här. Skönt att ha bunkrat i frysen istället för att laga mat varje dag när man kanske inte har varken tid eller lust. Idag har jag gjort vegitariska quesadillas med majs och mozarella samt en älgköttsgryta med champinjoner, kantareller, tomater och lite såntdär. Har även försökt få igång en surdegsgrund här i veckan, provbakade imorse men inget bra resultat. Det jäste helt enkelt inte så surdegen mår nog inte så bra. Nytt försök imorgon.

min bästa vän
Idag tror jag bestämt (eventuellt inte men) att det är två år sedan jag hånglade med Robert för första gången.
Idag är vi på varsitt håll, som så många andra gånger. Trots att det trillar bamsetårar ibland (typ idag) för att det alltid ska vara så många mil emellan. Trots att vi blir galna på varndra när vi istället varit med varandra alldeles för många dagartimmarnätterdygn. Trots det. Alltid där, från andra sidan jorden, från andra sidan Sverige, från andra sidan sängen. Alltid fjärilarna i magen i hallen när någon av oss kommer hem. När man tror att man nästan glömt hur det känns att hålla varandra i handen, sova i dendär svettiga skeden och smaka på äckliga kaffepussar. Av någon anledning är det alltid där du kliver ut ur bilen och in hos mig.
Alltid där.

Jag är här nu
I min 28 kvadratmeter stora etta. Ska sova första natten ensam inatt. Borde inte vara en stor grej, jag har sovit ensam på andra sidan jorden för inte allt för länge sedan. Men visst är det lite läskigt när ett helt liv ska bli nytt?
en liten lägenhet
Hej på er. Det har ju hänt så himla mycket denhär sommaren som jag inte sorterat/visa/bloggat. Det rusar bara på och sen att det är 30 grader varmt varje dag gör det ju inte sämre. Vi har i alla fall köpt en säng (som står i vårt 1000 grader kvällsvarma rum), precis kommit hem från minisemester och sedan har jag jobbat en hel del med. MEN vad jag först och främst tänkte säga är ju att jag fått lägenhet i Gävle! Tog en vecka (sjukt galen jättetur) och sedan hade jag ett förstahandskontrakt på en etta på 28kvm. Betalade min första hyra igår och får tillträde från den första augusti. Med lite (mycket) roligare inredning tror jag det kommer bli kanonfint!

en ledig dag
Plockade en bukett i våran djungelträdgård och tog till Ramsele. Ikväll har jag bara spanat på lägenheter och ansökt om både CSN och ICA Banken-kort som är bra både när man studerar och reser. Känns skönt att bocka av så mycket som möjligt på en gång så jag kan fortsätta njuta av sommaren nu när Robert får semester i sex underbara veckor. Vi har aldrig ens varit med varandra så länge i sträck! Tänk vilken lyx det är att somna bredvid den man älskar. SÅ LÄNGE. Det ska vi förhoppningsvis fira med att köpa säng i helgen, om den finns inne.


det är SÅ fintbrabäst just nu

19:44
De senaste två veckorna har bara rusat förbi. En blandning av jobb, hängmattedagar och familjetid i en enda röra. Robert jobbar så jag och hela resten av familjen spenderar den mesta av tiden i sommarstugan. De dagar jag jobbar puttrar jag in med min moped, och sedan tillbaka till stugan igen. Har jobbat klart på ICA för denna sommar och nu börjat på Hem & Fritid istället som säljer allt från gardiner, till skor, till porslin, till jackor. Ni förstår. Känns kul att kunna se ut (finns inga fönster på ica) och ha sina egna kläder man aldrig hinner ha annars. Börjar på riktigt imorgon och sedan fyra veckor framåt.
En annan sak då. I fredags kom ju antagningsbeskedet till högskolan. Det gick såhär:

Så ja, jag ska helt enkelt flytta till Gävle till hösten och testa om detta är något för mig. Jag har ingen aning, det kanske inte alls är roligt. Men jag tror jag känner mig redo att testa. Mest av allt längtar jag att få köpa en ny almenacka, block och pennor. Älskar skolstartsgrejer!
ommålade trädgårdsmöbler
Vi går raskt vidare på ett annat sommarprojekt, kanske inte det andra i följden men det enda jag har bra bilder på! Målade om trägårdsmöblerna, som egentligen sjunger på sista versen men medan det änså renoveras och ingen har tid och titta på hur ojämn färgen är eller känna hur det vinglar när man dricker kaffe för hårt så får det duga!

mitt första växthus
Mitt första sommarprojekt! Ett växthus i miniformat, gjort av tre större och två mindre fönster jag hittat i lagårn och renoverat upp. Kittning var man ju ingen hejare på i början men nu börjar det se hyfsat ut i alla fall. Rakblad är ett hett tips.
Nu växer det tomat, aburgine, physalis och gurka där inne. Mynta, basilika och lite olika blommor är förhoppningsvis på väg också.

Rasmus går på bal
Rasmus bal-bilder kom emellan utomlandsbilderna! Tänk att han blivit så stor, när man gick ut nian var man ju störst i världen... Tror dock jag upplevde min storhet väldigt mycket större än Rasmus, även om han nog ÄR större än vad jag var.
I vilket fall så sprängs min hjärtemuskel av kärlek till denna två meter långa människa.

i väntan på det stora baliinlägget
Precis börjat redigera Bali-bilderna. Det tar sin lilla tid...



... men såhär kan det se ut när man lär sig att surfa i alla fall!
hur ska man ens kunna försöka sova när huvet sprängs av idéer och projekt

första juni
Snaart, alldeles snaart ska jag ta tag i Balibilderna. Har knappt ens visat eller berättat något för familj och vänner, det är liksom min egen karamell. Bilden av att det ska vara tråkigt att resa ensam just på grund av att man inte har någon att dela sina minnen med är inte något jag käner mig lidande av. Kanske beror det på att jag var ute så pass kort tid, men det känns så himla gött att ha något minne som är helt mitt eget, och ingen annans!
Här hemma har jag mest händerna nere i jorden, idag har jag planterat ut mina jordgubbsplantor och sått olika salladssorter. Och skruvat. Och grävt. Och slipat. Och, och, och. Är helt underbart att vara ute och påta på, vill helst greja långt in på nätterna.
