felicia edholm

Skriver inte så mycket längre, inget hjärtskärande och djupt i alla fall. Kanske för att livet inte är så hjärtskärande och djupt. Ikväll hittade jag dock en text gömd bland gamla mappar och dokument, från några hjärtskärande och djupa dagar. Tänkte att ni skulle få vara med och dela den med mig nu i efterhand.

 

Bilden tog jag idag, när himlen var magisk, håret luktade fantastiskt av skoter och kylan bet i mina rosiga kinder.